tisdag 6 mars 2007

Men regnet har iallafall slutat falla..

Så ofta som man gör fel val här i livet. Val som får hela ens värld att gunga i obalanserade tankar o drömmar av nostalgi. Vad jag tror att jag försöker säga är nog att jag saknar dom vänner som en gång var mina, men som nu har lämnat mig i ensamhetens våld. Mörka är dom visioner som jag skådar o dyster är den framtid som går mig till mötes utan dig. Du som var mitt hopp om en bättre tillvaro, o du som var glädjen i det ruset som livet gav mig. O utan dig så lockar till och med spriten föga trots sin bedövande effekt o sitt rogivande löfte. Utan dig är det inte mycket man kvar i mig. O om jag skulle be dig komma tillbaks till mitt liv igen, så bliva det nog ändå aldrig som då. Men jag kan iallafall inte låta bli att undra, om du någon gång älskade mig..?

1 kommentar:

Anonym sa...

Tjenix, Helgemannen!

...no depp! Sandström är och förblir din vapenbroder inom kulturen å din vän. Med orden som våra redskap skola vi enas sida vid sida. Gaska upp dig min vän!!! Se ljuset i mörkret, nu har ju t o m snön smält bort. Nya friska vindar med en massa positiv energi väntar bortom horisonten. Keep the spirit my friend!