Låt oss känna hur det känns när våra känslor rasar i en känslostorm utan djupare känsla. Se det som så här, en ensam svart fågel som obemärkt flyger förbi är i sig inget hot mot mänskligheten. Men en störd ensling med avsaknad av empati skola ses som en stor risk att skapa kaos för den stora massan. En skönhet kan däremot glida genom livet med en miljon möjligheter utan att för den skull bära på något gott över huvudtaget. Det är så du känner igen ondskan. Det må vara sant att det vackra alltid är det dödligt giftiga och att det sexuella utnyttjandet av kroppar i plågade skrik måste få ett slut, även om det kan vara svårt när lusten tränger sig på och även då du blir kränkt gång efter gång under njutningens korta tid. Man får helt enkelt välja glädjen och ta det som en man. Förmågan att se in i någons ögon och lyckas tolka det man ser blir svårare och svårare ju mer den ögonen sitter på betyder för dig. Hur ser lyckan ut.?
Eder superhjälte må vinna hjärtan efter hjärta men så fort han hänger hjältemodet på väggen så blir ensamheten åter en vän, någon som lyssnar, tröstar och roar när natten känns tung. Ingen sol skiner året runt och kvinnan kan fortsätta att vara ond. Själv är jag ingenting om ingen behöver mig, och det är det tydligen ingen som längre gör, men snart är våren här och då spelar vi utefter dom kort som redan ligger och förhoppningsvis vinner vi vår storhet åter. Det finns alltid en framtid att brottas med och nya själar att bekanta sig med..
