söndag 26 november 2017

Drömmar om kyssar, inte slag..

Eder hjälte lämnar skogen för en andra våning. Där blir det väldigt mycket, en gammal kärlek, ett jobbligg och en otroligt vacker fluortant. Han avböjer en dans, vilket ger honom ångest. Varför dansar han inte bara med henne, det skulle ju ge honom en fördel till det han verkligen vill. Men han tar ångesten istället. Skönheten gör honom nervös då han har så negativ bild av sig själv, vem kan älska en galen poet. Men om man tolkar tecknen så tolkar man dom fel, antingen till sin fördel och då får man ångra det och mot så blir det ångest av det. Ett besök i natten kan inte kompensera det han verkligen vill. Visst ger det hopp om något som aldrig kan ske, men ambivalens hjälper inte en förlorad själ. Han önskar att han var hennes alternativ, men det är han inte. Han är en olycklig själ, han liksom alla andra önskar finna kärleken och att någon vill honom väl. Det må bara vara en dröm men drömmar är det som ger oss hopp. En februarinatt fast i november, aldrig någonsin har han fått så mycket närhet som inatt och ändå känner han sig låg. Kvällen gav honom ett hopp som bara var en illusion av lycka, han älskar henne så..

Inga kommentarer: