Hängandes på korset hinner man tänka lite..

Jag var på väg, men valde att stanna upp. Det finns så mycket man ska hinna med här i livet, men varför man ska göra det är det ingen som vet och jag tror inte ens att folk vill veta. Det är väl lättare att bara tugga vidare och låta tiden ha sin gång. Skulle det sedan bli fel så tror man helt ovetandes att det är helt rätt, att det vart så det skulle bli. Men jag köper inte det, fel är fel även om ingen vet att det inte är rätt. Så därför sitter jag nu här och försöker förstå vad det är som är och varför. Och jag undrar om detta fördröjer resans gång eller om målet kommer att angöras i tid och utebli totalt..? Jag förstår att dom som är viktiga måste blir sura och inte kunna förstå varför. Och jag förstår också att förlåt aldrig kommer att godtagas, men med åren säkert glömmas bort. Men hur det än må sluta så var detta ett val som jag var tvungen att göra, det kunde helt enkelt inte vara ogjort för framtiden står som alltid på spel..