Trollbunden av din skönhet..

Bland socialister, pundare och folk med avvikande stil. I ett sorl av röster, kemiska dofter och fyllda glas, blir man påmind om forna äventyr och förlorade slag. Vid dimmorna över en trollbunden park falnar glöden när gryningen vinner mark. En ensam häger vid en damm. I nyanser av mörka skogar leder häxorna dig på en fruktlös jakt i daggvåta drömmars tidevarv. Erövringar av obetydliga värden lyser med sin frånvaro i vackra väsens närvaro. Inget skola lycka vara om lyckan vore en mardröm i säng med sköna älvor, som i en galen dans tvingar dig med våld till underkastelse. Ser järtecken i skyn, över oändliga hav av minnen som gör mig svag. Styrka vore ett par ord från vackra läppar i en viskning om hopp från dig. Oändlig längtan att få ändra på det som blev så fel när du en februarinatt tog en chans i hopp om att förvandla denna grodan till din prins. Det är samma flicka bara olika namn. Samma möjligheter till en förlorad romans. Dom svarta fåglarna får sin revansch och kraxar sina hesa skratt av synen på det jag inte ser. Trollen driver runt och gillar när enslingen inte finner det slut han vill. Den synd jag begick borde jag sonat och blivit förlåten av Gud för längesedan, eller är förlåtelsen bara reklam för ingenting. Har man allt så har man ingenting, vinner man så förlorar man allt och lite till. Kan det verkligen vara sant att du ville ha mig.? Kanske är det du som är den prinsessa som dräper mina demoner och räddar mig. Kanske är du bara en hägring i ett rus av solsting eller just ingenting. Men i formen av skönhet trollbinder du mig totalt..