Drick min broder,
drick. Linda in dig i ett täcke och ge dig ut i natten omedveten och
i tron att du ligger däckad i din koj. Eller så tar du en tripp
till Tivoli och ger dig upp i diverse obehagliga karuseller. Trilla
ner i ett hål av rent nostalgiska skäl och ge fingret till en
polis. Dröm dig bort till äventyret om spänningen saknas i ditt
liv. Men minnet sviker och hösten står i blom, nattens bödel
stryker runt ditt inre och tiden stod still. Jag önskar du kunde se
mig nu och ge dig till mig, låta mig skända din kropp för att
sedan återgå till ensamhetens vrå. Inatt gråter jag mig till
sömns som så många nätter förut, men vem gör inte det. Det
känns som om man har slutat känna och om du undrar hur det känns
så låt mig förtälja för dig att det inte alls känns så bra.
Resväskan är packad men jag har ingenstans att resa och ingen att
resa med, men jag vill ge mig av. Jag vill gå vilse i en Norsk skog,
söka skydd i en grotta utan spindlar och bara finna mig själv när
jag upplever tystnadens skrik. Naken vid en sjö i skenet av en
eldstad, bara jag och dom svarta fåglarna. På avstånd hörs
vargarnas ylande och i närheten en grävling som gör vad den ska.
Där sitter jag och bara önskar att du var här och på vad jag
skulle säga till dig då. Det finns inget nu, nu är redan då och
då är därför inte nu och ölen är slut..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar