& Mannen i sten sade...
...Ingenting, ändå trodde jag mig förstå vad han menade, även fast jag nu föga minns vad det handlade om. Kanske var det om broderskap, sympati och respekt för allt levande. Men troligtvis så var det inte det utan något om egoism och sånt som ingen borde orka lyssna på. Fast att jag var full då och att det nu är längesedan, så kan jag ibland önska att jag kunde minnas vad han sa. För på något vis så är det hans ord som har varit med och skapat den jag nu är, och om det är bra eller dåligt får framtiden utvisa. Hur som så var det en rolig tid fylld av kärlek, flum och äventyr och det kan jag sakna nu även om jag inte vill uppleva det igen. Och vad jag vill ha sagt med detta har jag ingen aning om men jag kände att jag behövde få det ur mig iaf..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar