Det känns olustigt
när man känner sig tvingad att dricka trots att man inte har lust.
Men med dagens arbetsmarknad där åtskilliga saknar jobb och dom som
har jobb får uppleva stress, underbemanning, taskig arbetsmiljö,
förtryck och brist på rättigheter, så är det kanske inte så
konstigt. Om man då till exempel under dessa förhållanden jobbar
någon konstigt skiftform som innebär att man att man bara är ledig
någon dag då och då så är det lätt att känna sig tvingad att
dricka när man väl är ledig även om man inte är sugen och trött
som ett as. Det dröjer ju så länge tills nästa gång man får
chansen, så det blir ett tvång. Är man då dessutom relativt ung
så är det lätt att man börjar med droger istället då dessa inte
är lika jobbiga att intaga som sprit, öl och vin. När man nått
till detta stadiet i livet så kanske man börjar ställa sig
existentiella frågor som meningen med livet mm. Och när man tror
sig ha funnit svaret på dessa frågor så dyker alltid den sista
frågan upp. Är livet verkligen värt att leva..? Och överväger
svaret att det inte är det, men å andra sidan så kanske det blir
det lite längre fram. Därför avvaktar man med att svara på den
frågan in i det längsta. Man lever alltså enbart på hoppet om ett
bättre liv..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar